| Novembre 2009 | ||||||||||
| L | M | M | J | V | S | D | ||||
| 1 | ||||||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | ||||
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | ||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | ||||
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | ||||
| 30 | ||||||||||
|
||||||||||
Update: Maintenant mon super article sur mes premiers jours au boulot est accéssible en français.... Je sais que ça a du être difficile pour vous de ne pas pouvoir le lire... =P
I måndags var det första dagen på jobbet. Jag fick träffa alla på organisationen. De är för tilfället 7 stycken, varav 2 kvinnor, plus mig. Dagen börjar alltid, klockan 8, med ett morgonmöte. Först ber man... lite svårt för mig... Min handledare har läst till präst vid något tillfälle verkar det som. Det verkar som att folk här är ganska troende, främst kristna i Yaoundé?, till skillnad från hemma. (vilket kanske inte är så svårt)
Jag har gått igenom mina arbetsuppgifter med min handledare. Han har stora planer för mig! =) Mycket jobb alltså, men det ska bli kul! Han är jättemotiverad till att få in genus aspekten i alla REPRODIJS projekt och inser att genus är en fråga som är extremt viktig inom utvecklingarbetet. Jag kommer också att hålla en intern utbilning om genusfrågor i slutet på månaden. Även inom organisationen finns, enligt Cirille, min handledare, mycket att göra för att kollegorna verkligen ska förstå vad det handlar om. Denna utbildning kommer sedan antagligen användas för att utbilda partners och ungdomsgrupperna med vilka ONGn arbetar.
Dessa två första dagar har mycket tid gått åt för att fixa praktiska och administrativa saker. Jag har varit på konsulatet. Jag har letat efter ett kylskåp.. inte köpt än. Jag är inte van vid att inte ha något kulskåp, och det är så himla varmt att jag inte vet hur man ska bevara maten... så för tillfället äter jag inte särskilt komplicerade rätter... Jag hoppas kunna hitta ett kylskåp imorgon... Men alla sådana saker verkar vara sjukt dyra här. Ett litet kylskåp kostar minst 250 euro att köpa.. jag tror att man kan få ett billigare iaf i Frankrike. Jag hoppas dock kunna hyra ett...
Fixat telefonkort också, samma sak, dyrt.
Det är varmt! Jag sa i början att det var ganska shysst väder... Allt är relativt, men på dagarna svettas jag som en gris. Och kameruneserna skrattar... Mhm...Jag skulle också vilja kunna springa runt i linne utan att se ut som en kräfta efteråt!
Vad gäller intrycken som jag fått vad gäller situationen för fattigare kameruneser kommer jag komma tillbaka till detta när jag vet lite emr vad jag pratar om. För tillfället har jag främst åkt runt i staden med bil eller promenerat på min gata och jag har inte varit inne i kvarteren, som ligger bakom huvudlederna, särskilt mycket. När man går på gatan är fattigdomen alltid närvarande, men inte i samma utsträckning som jag kanske hade trott. Särskilt om man jämför med Sri Lanka och särskilt Indien som är de ända utvecklingsländerna som jag besökt förut. Man ser inte så många människor som bor på gatan eller som tigger, dock många som försöker överleva på små små företag. Och mycket barn på gatorna. Man ser plåttaken på kåkstäderna hela tiden var än man befinner sig eftersom staden ligger på kullar. Vid varje huvudled finns det även mer välbärgade personer som bor i stora hus, sida vid sida om små små baracker. Jag var inne i ett av de fattigare kvarteren idag och det är framförallt där som man ser i vilken misär vissa människor här lever.
Ouf jag är trött. Värmen gör en trött, ok. Ett problem som kameruneserna som jag jobbar med inte har. But they're still impressive (sorry, ingen svenskt hål)! De äter inte till lunch, ej heller på morgonen verkar det som, och jobbar hel tiden. Måndag till fredag 8h till 16h officiellt. Men man får nog lägga till någon timme på kvällarna plus någon timme på helgerna då ungdomarna vi jobbar med inte går i skolan...
Nu måste jag gå och äta en underbar advokado! Och lite friterade plantage-bananer som min handledare gett mig!
Mmmums!
Lundi était mon premier jour au boulot. J'ai pu rencontrer tout le monde de l'association. Ils sont actuellement 7, dont 2 femmes, + moi. La journée commence toujours à 8h avec une réunion du matin. D'abord, c'est la prière... difficile pour moi... Mon maitre de stage à fait une école pour devenir prêtre à un moment, je pense. Les gens ici semblaient assez croyant, principalement chrétiens?, comparé à la maison. (ce qui n'est peut être pas difficile) J'ai reparlé de mes taches avec mon maitre de stage. Il a de grands plans pour moi! =)
I söndags gick jag en tur runt kvarteret för att bekanta mig lite med det. Jag gick iof inte särskilt långt, 200 meter åt ena hållet och 200 meter åt andra...ville inte gå vilse! Någon karta har jag inte, men de är inte så användbara eftersom många gaton inte står med. Och här använder man i vilket fall inte namnet på gatorna (som folk knappt känner till) utan centrala punkter i närheten. Jag bor exempelvis vid Carlat, som är namnet på en skola intill, och Pharmacie St.Bernadetta som ligger i min byggnad. Vad gatan heter har jag ingen aning om, och ingen annan heller verkar det som. Hoppas det inte finns flera Carlat eller Pharmacie St.Bernadette i Yaounde... Som trots allt är en ganska stor stad med 1,25 millioner invånare..
På min gata trängs taxibilarna. Alla är förståss gula. Det finns ingen trottoar och det är ett evigt tutande. För att få åka med ställer man sig bara vid vägkanten. När taxin kommer, med andra passagerare, säger man bara sin destination och väntar på att taxin antingen tutar och stannar eller åker iväg.
Här ligger Yaoundes universitet. Förrutom detta finns det en rad « stora skolor » efter fransk modell, så som l'ENA, skolan där en stor del av franska politiker gått, antagligen fungerar det på samma sätt här, här finns även tekniska högskolan (Polytechnique) där landets främsta ingenjörer studerar. Jag gick in på campus och kom till en helt annan värld (nästan). Där inne är allt grönt, det finns stora (för mig) exotiska träd, en slätt utan ett enda hus, och planteringar med vad verkade vara majs.
Jag träffade en man, Mdége, när jag gick runt och fotade på campus. Det blev en väldigt intressant diskussion med
någon som faktiskt ser saker inifrån, om fattigdom, om Afrika söder och norr om Sahara, om kolonialtiden och neokolonialism, om IMF och Världsbanken, om skillnaderna mellan Europa och Afrika...
Och om Kina, den nya makten i Afrika sS. Här hade vi svårt att komma överens. Mdége var övertygad om att Kina har ett gott inflytande i Kamerun, att de vill utveckla landet genom att investera,
importera produktionsmedel och driva projekt (tydligen har de investerat byggandet av en stor fotbollsstadium i Yaounde). « Allt som du kommer se här som är bra, det är kinesernas
verk ». Ok sa jag, om Kinas investeringar leder till ökad ekonomisk utveckling, vilket nog är lite tidigt att säga, är det bra. Men jag är ytterst pessimistisk mot alla länders, däribland
kinas, « goda intentioner ». Om Kina investerar i Afrika är det främst för att det är lönsamt. Jag hoppas att Mbége får rätt i Kameruns fall... I andra länder verkar kinesernas stora
investeringar (neokolonialism enligt vissa...) främst verkat ha negativa följder på den inhemska marknaden...
Dimanche j'ai fait le tour de mon quartier pour m'y familiariser un peu. Bon, je ne suis pas allée très loin. 200 mètres dans un sens et 200 dans l'autre...je ne voulais pas me perdre! Je n'ai pas de carte, mais celles-ci ne sont pas très fiables puisque toutes les rues n'y sont pas. Et ici les gens n'utilisent de toute façon pas les noms des rues (que la plupart des gens ne connaissent même pas) pour se repérer mais des points de repères centraux. J'habite par exemple à Carlat, qui est une école juste à côté, et à la Parmacie St.Bernadette qui est en bas de mon immeuble. Je n'ai aucune idée de comment s'appelle la rue, et il semble que personne d'autre non plus. J'espère qu'il n'y a pas d'autres Carlat ou Pharmacies St.Bernadette à Yaoundé, qui est tout de même une assez grande ville avec environ 1,25 millions d'habitants.
Dans ma rue il y a des milliers de taxis. Ils sont tous jaunes, bien sur. Il n'y pas de trottoir et c'est un bruit infernal... Pour prendre un taxi il suffit de rester au bord de la route et d'attendre. Quand un taxi passe on dit sa destination et on attends que le taxi claquesonne ou s'en aille.
Ici est l'université de Yaoundé. En dehors de celle-ci il y a un grand nombre de grandes écoles de modèle français: L'ENA, Polytechnique... Je suis rentrée sur le campus et c'était comme un autre monde (presque). C'était calme et vert, il y avait des grands arbres exotiques (pour moi) et des plantations de ce qui semblait être du mais... pas bruyant, pas gris et sale comme dans la rue...
J'ai rencontré un homme, Mdége,
quand je prenais des photos sur le campus... On a discuté pendant presque 2 heures, debout (j'ai eu chaud!) de développement, pauvreté,
bidonvilles, le « vrai Cameroun = zone rurale » (selon Mdége)... C'était vraiment intéressant d'enfin pouvoir discuter avec quelqu'un qui
voit les choses « de l'intérieur »....
Et on a parlé de la Chine. Mdége disait que les investissements chinois allait aider à développer le Cameroun, en important des moyens de production, mener des projets (apparemment des chinois
ont financé un grand stade de foot qui va se construire ici à Yaoundé) « Tout ce que vous allez voir de bien ici, c'est grâce aux
chinois... » D'accords, si les investissements chinois aident à développer le pays, c'est super. Par contre je suis pessimiste des « bons intérêts » de tous les pays dans ce genre
de chose... Je doute sincèrement que le but des chinois soit le développement du Cameroun... Si les chinois investissent en Afrique c'est premièrement parce que c'est rentable! Mais, j'espère que
Mdége va avoir raison dans s'est prédictions dans le cas du Cameroun... Et dans ce cas, comment dire que les chinois ne seraient pas les bienvenus...?
Fyra killar från REPRODIJ kom och hämtade mig på flygplatsen igår kväll och körde mig till det som kommer vara min bostad de närmsta tre månaderna. Lägenheten är väl ungefär femton-tjugo kvadrat plus balkong. Efter lite städning och dödande av kackerlackor (ja får ju erkänna att de inte är mina favoriter... men de är bara fyra stycken för tillfället..) kommer jag säkert trivas riktigt bra.
Idag tog två av killarna med mig till en supermarket för att handla. Det var den typen av affärer som man antar att lite mer välbärgade kameruneser samt utlands-europée handlar i. Alla de vanliga varorna från franska livsmedelsaffärer gick att köpa. Jag har inte vant mig vid CFA – franc (Afrikanska frang ärvda av kolonialtiden, och förövrigt bundna till euron så vitt jag förstått...) så jag tog det jag tänkte att jag behövde. När jag kom till kassan talade kassörskan om för mig att kalaset kostade 70 euro. Sjuttio euro! Alltså 600 spänn... Jag tappade nästan andan, nästan. Importerade varor, visst, men att betala tre gånger mer än i Frankrike, för lite mat, det är omöjligt. Efter att ha räknat om fem gånger och fått samma resultat fick jag ta ut hälften av varorna, de som var dyrast, för att slutligen komma ner till 40 euro. Nästa gång jag handlar ska ja nog be att man visar mig en kamerunesisk affär... Till lunch har jag iaf ätit burkravioli som kostade över 40 spänn...
Vädret är helt ok. Förväntade mig det värsta eftersom luftfuktigheten är 100%. Men det är inte mycket värre än en varm svensk sommar. Nja, lite mer kanske... Och eftersom det är regnperiod är det inte mycket sol. Skönt! Kameruneserna är roade när jag säger att jag tycker att det är varmt. För dem är det nästan lite för kyligt (inte ens 25 grader tror jag).
Quatre mecs de REPRODIJ sont venus me chercher à l'aéroport hier soir et m'ont amené à ce qui sera mon logement les trois prochains mois. L'appart doit être d'environ de quinze-vingt mètres carrés, plus un balcon. Après un peu de ménage et d'extermination de cafards (j'avoue qu'ils ne sont pas mes favoris.. mais, il n'y avais que quatre.) je vais sûrement très bien m'y plaire.
Aujourd'hui deux des mecs m'ont amené au super marché pour que je puisse faire quelques courses. C'était le type de magasin où l'on peut supposer que les camerounais un peu plus favorisés, ainsi que les expatriés européens, font leurs courses. On pouvait y acheter tous les produits ordinaires des magasins français. Je ne me suis pas encore habituée au franc CFA alors j'ai tout simplement prit ce dont j'avais besoin. Quand je suis arrivée à la caisse la caissière m'a dit que ça faisait 70 euro. Soixante-dix euros! Des produits importés, d'accords, mais de là à payer trois fois plus cher qu'en France, pour un peu de nourriture, c'est impossible! Après avoir recompté cinq fois, en ayant la même réponse, j'ai du enlever la moitié des choses, les plus chers, pour ensuite arriver à 40 euros... La prochaine fois que je fais des courses je pense que je vais demander à ce qu'on m'amène à un magasin camerounais. A midi j'ai tout de même mangé des raviolis à 5 euros...
Le temps est tout à fait supportable.
Je m'étais attendue au pire puisque le pourcentage d'humidité dans l'air est de 100%. Mais ce n'est pas plus grave qu'un été suédois (un été très chaud, certes). Et puisque c'est la saison des
pluies il n'y a pas beaucoup de soleil. Trop bien! Les camerounais se marrent quand je dis que j'ai chaud. Pour eu, il fait un peu trop frais (même pas 2 degrés je pense).
Väl framme i Casablanca gick jag en tur runt flygplatsen i väntan på att mitt flyg skulle visas på tavlorna. Vad konstigt, informationen för alla flygen runt klockan fyra fanns, utom min. Tiden går. Klockan är halv fyra. Planet går fyra. Flyget som står ovanför mitt på tavlan är det till Douala, Kameruns största stad. Och det går också klockan fyra... Sammanträffande? Jag kollar mitt plans nummer. Det är samma som Douala-flygets. Det är alltså samma flyg! (Sjukt intelligent slutsats!)
Jag tar mig till gate 22, som faktiskt stod på mitt boardingpass...det som jag inte hade brytt mig om att titta så mycket på eftersom flyget ändå skulle stå på tavlorna... Jag var bland de sista att boarda planet. Slutsatsen måste ju vara att jag inte stressar så mycket som vissa personer ibland tycks tro? Ni ser ju att det är livsfarligt att vara alltför « zen »! (eller för dum...?)
Nåja, ingen skada skedd. Jag är på flyget och förrutom att jag inte fick den vegetariska maten som jag hade beställt, och att det till min enorma besvikelse inte finns någon tv (tur att jag laddat mac:en med massa serier). Landning planerad klockan 21h30 svensk tid (om jag räknat rätt) efter fem och en halv timmar i luften!
...Snart kommer det saker på bloggen som faktiskt är intressanta. Jag lovar!
Arrivée à Casablanca j'ai fais le tour pour voir ce qu'il y avais d'intéressant (pas grand chose) en attendant que la porte de mon vol s'affiche sur les écrans. Bizarre. Les informations de tous les autres vols autour de 16h étaient affichés, à par celles du mien. Le temps passe.. Il est 15h30. L'avion doit partir à 16h. Le vol affiché au dessus de celui de Yaoundé est Douala, plus grande ville du Cameroun. En plus, celui-là part aussi à 16h... Coincidence? Je vérifie le numéro de mon vol. Il corresponds à celui de Douala. C'est donc le même vol! (Quelle conclusion intélligente!) Je m'amène à la porte 22, qui était d'ailleurs marqué sur ma carte de débarquement...celle que je n'avais pas trop regardée puisque le vol devait de toute façon être affiché... J'ai été une des dernières personnes à embarquer. Faut croire que je ne stressais pas (plus) autant que certaines personnes semblaient penser? Vous voyez bien que c'est dangereux d'être trop zen! (ou trop bête...?)
Bon, il n'y a pas de dégât. Je suis dans l'avion et hormis le fait que je n'ai pas reçu la bouffe végétarienne que j'avais commandé, et qu'il n'y a pas de télé (quelle déception! Heureusement que j'ai mon mac avec pleins de séries) tout va bien. Atterrissage prévu à Yaoundé à 21h45 heure française (si j'ai bien calculé) après 5h30 de vol.
...Bientôt il y aura des choses réellement intéressantes sur le blog. Promis!
Jag glömde en lite detalj igår. Jag förberedde min avfärd med en ny frisyr! Inget allvarligt. Och det är till och med
lika långt på båda sidorna! Däremot kommer nog vissa tycka att det är lite kort.. I vilket fall kommer ju ingen av er se det på riktigt eftersom jag kommer vara borta i fyra månader. I själva
verket är den nya frisyren fortsättningen på ett projet som påbörjades för ett tag sedan. När jag klipper mig är det alltid ett projekt, det är därför som det är så praktisk att ha en personlig
frisör! Faktum är att jag klippt mig fyra gånger de senaste veckorna...
För att ni ska få er en idée: Kvinnan i säkerhetskontrollen sa
« Hej Monsieur» (som man ju gör i Frankrike, det låter ganska töntigt när man översätter så det får stå på franska). Jag bryr mig väl knappast om hon tror att jag är man eller kvinna. Så sa
hon Monsieur en andra gång och jag tänkte att ok man får ju faktiskt få henne att förstå att det inte bara är män som kan ha kort hår! Så jag sa att det faktiskt var « Madame ». Hon
blev ganska generad och bad fort om ursäkt...
J'ai oublié un petit détail en écrivant hier. J'ai préparé mon départ avec une nouvelle coupe de cheveux! Rien de très grave. C'est même aussi long des deux côtés! Par contre ça risque de paraître un peu court aux yeux de certain(e)s... De toute façon personne parmi vous ne la verra en réel puisque je suis partie pour 3 mois. En fait la coupe n'est que la continuation d'un projet commencé il y a quelque temps, quand je me coupe c'est toujours un projet. C'est pour ça que c'est pratique d'avoir un coiffeur personnel! Bon, la c'est vrai que j'ai dû arriver à un point où une autre coiffure est difficile à faire... En vérité je me suis coupé les cheveux quatre fois ces dernières semaines. D'année 40 (selon Cris au moins) de coupe de gamine avec frange, à plus court, à très court...
Pour vous donner une idée: La dame à la sécurité à l'aéroport m'a dit « Bonjour monsieur », je m'en fou. Ensuite elle m'a dit monsieur une deuxième fois... Bon, je me suis dit qu'il fallait quand-même qu'elle se rende compte qu'il n'y a pas que les garçons qui ont les cheveux courts! Donc je lui ai dit que c'était Madame. Elle était un peu gênée et s'est très rapidement excusée...